Sverige måste investera i ett vägunderhåll som minskar vårt klimatavtryck

I dag lämnar NCC över en rapport till Trafikverket och riksdagspolitikerna i civilutskottet som beskriver skicket av Sveriges vägnät och vad som krävs för att Sverige både ska klara av att bygga bort underhållsskulden och samtidigt uppnå våra klimatmål.

I rapporten konstateras att 30 procent av våra statliga vägar, 40 procent av våra vägar i norra Sverige och 25 procent av våra vägar i södra Sverige är i dåligt eller i väldigt dåligt skick. Om inte utvecklingen vänds riskerar vägarna att ytterligare försämras och underhållsskulden att dubblas till hisnande 45 miljarder kronor till 2045.

Just nu pågår arbetet med att ta fram den kommande nationella infrastrukturplanen som ska gälla fram till 2037. I inriktningsunderlaget, som är grunden för den nationella planen, är Trafikverkets slutsatser tydliga; Det kommer inte att vara möjligt att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet om det inte skjuts till betydande resurser – 150 miljarder ytterligare behövs för att både klara både underhåll och planerade projekt.

Vi delar den slutsatsen. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas persontrafiken över hela landet öka med 28 procent till 2040. När det gäller lastbilstrafiken väntas antalet fordonskilometer öka i samtliga av landets län med 43 procent till 2040. Detta kommer givetvis att ytterligare förvärra slitaget på vägnätet, vilket ökar behovet av underhåll och nyinvesteringar ännu mer.

Allt detta kan sammanfattas som en enorm underhållsskuld och enorma kostnader för vårt samhälle om inget görs. Till 2030 uppskattas det behövas 41,8 miljarder kronor. Det innebär att vi för att vända utvecklingen skulle behöva höja underhållsbudgeten med 2 miljarder kronor per år, från 3,4 miljarder till 5,4 miljarder.

Att det krävs stora reinvesteringar är uppenbart för alla men vi behöver också lyfta vikten av HUR vi ska planera, bygga och underhålla vägsystemet. Och framför allt, hur vi gör det så att vi samtidigt uppfyller Sveriges klimatmål.

Om Sverige vidtar rätt åtgärder vet vi att vi kan minska klimatpåverkan från underhållet av vägsystemet med upp till 50 procent till 2045. Men för att kunna göra det måste vi hitta en balans mellan att öka asfaltproduktionen för underhåll och på samma gång minimera utsläppen. I vår rapport som vi idag överlämnar till Trafikverket och civilutskottet, lyfter vi fram sex förslag för att uppnå ett stabilt och kostnadseffektivt vägsystem med ett lägre klimatavtryck:

1. Öka finansieringen för vägunderhållet.

För att komma till rätta med det alltmer eftersatta underhållet är det avgörande med ökad statlig, regional och kommunal finansiering.

2. Prioriteringen av infrastruktursatsningar bör i högre grad utgå utifrån vad som är mest samhällsekonomisk lönsamt.

Underhållet av det svenska vägsystemet har under lång tid förbisetts trots att nästan alla underhållsinvesteringar är mer samhällsekonomiskt lönsamma jämfört med andra projekt.

3. Trafikverket bör sätta striktare tröskelvärden för koldioxidutsläpp.

Tuffa tröskelvärden i offentlig upphandling driver fram innovativa och kostnadseffektiva lösningar för att kunna möta kraven på asfalt med lägre CO₂-utsläpp.  

4. Obligatoriska klimatkrav bör införas i offentliga upphandlingar.

Genom obligatoriska klimatkrav i upphandlingar kan myndigheter, kommuner och regioner säkerställa att det som byggs och underhålls också görs med lägsta möjliga klimatavtryck.

5. Offentliga upphandlingar bör fokusera på funktionella krav.

Med funktionskrav i stället för att på förhand definiera tekniska krav kan beställaren främja innovation av lösningar som är mer kostnadseffektiva och med mindre klimatavtryck.

6. Trafikverket bör i större utsträckning implementera ett bonus-malus-system.

Ett bonus-malus-system uppmuntrar entreprenörer att minska sina koldioxidutsläpp genom en bonus för minskad klimatpåverkan. Det innebär också att entreprenören bestraffas om klimatpåverkan är för stor. På så sätt behöver entreprenörerna inte bara förhålla sig till att vara ”good enough”, utan belönas för att man reducerar CO₂-utsläppen mer än vad som förväntats.

Sverige står just nu inför arbetet att ta fram en ny nationell infrastrukturplan som kommer att påverka vårt samhälle under lång tid framöver. Vårt inspel till det kommande planarbetet är att det inte bara är viktigt att resurser tillsätts för att upprätthålla funktionaliteten i systemet, vi behöver också säkerställa HUR vi bygger vårt nya infrastruktursystem, så att vår infrastruktur är så långsiktig, stabil och hållbar som möjligt.  

Grete Aspelund, affärsområdeschef, NCC Industry